Effektmodulen
Effektmodulen är utvecklad för att analysera hur det diagnostiska flödet förändras mellan två valfria tidsperioder. Användaren definierar en föreperiod och en efterperiod genom att välja år, kvartal, månad eller andra tillgängliga tidsavgränsningar. Perioderna kan därefter jämföras inom samma analysmiljö.
Modulen går längre än en traditionell jämförelse av medelvärden eller medianer. Den analyserar förändringen genom flera delar av svarstidsfördelningen och gör det möjligt att studera om en observerad effekt uppträder i fördelningens centrum, i de högre percentilerna eller genom hela fördelningen.
Genom samtidig analys av p50, p80, p90 och p95 kan användaren se om två perioder huvudsakligen skiljer sig genom en generell tidsförskjutning eller genom en förändring av fördelningens form. Därmed kan exempelvis en relativt oförändrad median särskiljas från en situation där de längre svarstiderna förändrats kraftigt.
Effektmodulen beräknar även differensen mellan valda perioder. Förändringen visualiseras grafiskt så att både föreprofil, efterprofil och skillnaden mellan dem kan följas genom percentilerna. Detta ger en direkt bild av var i svarstidsfördelningen den största förändringen finns.
En central funktion är analysen av variationsbredden mellan p50 och p95. Den beskriver avståndet mellan fördelningens centrum och dess övre del och gör det möjligt att följa om svarstiderna blir mer sammanhållna eller mer utspridda. Modulen kan därmed identifiera förändringar i variation som inte behöver vara synliga i medianen.
Utöver den direkta svarstidsanalysen skapas en klinisk tidssignatur, E_tid. Signaturen beskriver den relativa förändringen för respektive percentil och ger varje jämförelse en egen tidsprofil. Det gör det möjligt att skilja mellan olika typer av förändringar och att studera om effekten är jämnt fördelad eller koncentrerad till vissa delar av svarstidsfördelningen.
Modulen skiljer också mellan rå och justerad svarstid. Därigenom kan den observerade förändringen analyseras på flera nivåer och sättas i relation till den del av tiden som kvarstår efter den definierade tidsjusteringen. Det gör det möjligt att undersöka om en förändring främst ligger i den interna processkomponenten eller i andra delar av den totala tidsstrukturen.
Kapacitet och effekt
Effektmodulen kopplar tidsförändringen till verksamhetens kapacitet. Laboratoriekapacitet för BMA och undersköterskor samt diagnostisk kapacitet för läkare och ST-läkare kan jämföras mellan perioderna.
Det innebär att användaren samtidigt kan studera vad som hänt med svarstiderna och under vilka kapacitetsförutsättningar det har skett.
Det blir exempelvis möjligt att identifiera perioder där kortare svarstider sammanfaller med högre kapacitet, men också perioder där samma eller bättre tidsutfall uppnås med lägre tillgänglig kapacitet. På motsvarande sätt kan en kapacitetsökning analyseras för att se om den faktiskt åtföljs av en mätbar förändring i svarstidsfördelningen.
Modulen kan därmed användas för att undersöka relationen mellan resursförändring och observerad effekt utan att automatiskt likställa samtidighet med kausalitet.
Stabilitet och rytm
Effektmodulen innehåller även mått för kapacitetsstabilitet, diagnostisk stabilitet och systemisk stabilitet. Dessa kompletteras med percentilbaserade rytmmått.
Genom att normalisera en period mot en annan kan förändringen följas separat för p50, p80, p90 och p95. Därmed blir det möjligt att avgöra om systemets tidsmässiga förändring är homogen eller om olika delar av fördelningen utvecklas olika.
Den rytmiska stabiliteten sammanför denna information till en övergripande profil. Syftet är inte enbart att avgöra om verksamheten blivit snabbare eller långsammare, utan att beskriva hur systemets tidsstruktur har förändrats.
Flexibla jämförelser
Eftersom före- och efterperioderna väljs separat kan effektmodulen användas för ett stort antal frågeställningar. Ett kvartal kan jämföras med motsvarande kvartal ett annat år, en månad med en annan månad eller perioder före och efter en organisatorisk eller teknisk förändring.
På detta sätt kan modulen användas för att studera exempelvis förändringar i bemanning, arbetsorganisation, produktionsstruktur, diagnostisk kapacitet eller andra definierade verksamhetsepoker.
Urvalet kan dessutom avgränsas till olika delar av flödet och olika personalkategorier. Analysen kan därmed riktas mot patologflödet och relevanta yrkesgrupper såsom patologer, ST-läkare, BMA och laboratoriepersonal beroende på vilken del av systemet som ska studeras.
Vad effektmodulen tillför
Effektmodulens huvudsakliga funktion är således inte att presentera ytterligare svarstidsstatistik. Den fungerar som ett jämförande analysverktyg för förändring.
förändring av svarstid genom flera percentiler,
förändring av fördelningens form och variationsbredd,
rå och justerad tidsförändring,
klinisk tidssignatur,
laboratorie- och diagnostikkapacitet,
kapacitets- och systemstabilitet,
rytmisk förändring genom svarstidsfördelningen,
samt hur dessa komponenter samvarierar mellan två valda verksamhetsperioder.
På så sätt kan en observerad förändring brytas ned i sina olika komponenter. Användaren får inte bara information om att något har förändrats, utan ett underlag för att lokalisera var i systemets tids- och kapacitetsstruktur förändringen finns.
Effektmodulen blir därmed en brygga mellan deskriptiv statistik och systemanalys. Den gör historiska verksamhetsdata användbara för jämförelser mellan epoker och ger möjlighet att studera hur förändringar i organisation, kapacitet och arbetsstruktur avspeglas i det diagnostiska flödets tidsgeometri.
